Nu är jag precis hemkommen till Falun från fina löptävlingen Lidingöloppet. Det är ett lopp som jag verkligen älskar innan start men hatar efter målgång. Historiskt sett har det varit precis den känsla jag har haft. Något som jag naturligtvis vill ändra på.
En extra krydda var det att jag utmanades av Tomas Löfgren om bästa totaltid i en svensk klassiker. Det skilde tio minuter till Tomas fördel innan loppet och jag visste att det skulle bli tufft men absolut inte omöjligt att vara tio minuter före i mål.
Målet för idag var att vara under två timmar men jag hade förhoppning att vara närmare 1:55 h.
Första milen:
Jag gick ut rätt så kontrollerat i 3:45 /km tempo. Allt för att jag skulle ha kvar krut till slutet av loppet där jag vet sedan tidigare att sista milen är tuff. Svårt att uppskatta hur jag låg till exakt placeringsmässigt men jag försökte att hålla mig till taktiken tidsmässigt.
Andra milen:
Började få det tufft redan efter första milen och jag tappade lite placeringar bitvis. Kom in i dåliga svacker i loppet bitvis vilket innebar att jag fick det jobbigt att hänga med de som passerade mig. Andra halvan av denna mil blev en mardröm och jag började bli sliten i benen och hade svårt att hålla tempo.
Sista milen:
Sista milen fick jag verkligen bekänna färg. Tappade skapligt med placeringar och jag började bli trött i både benen och skallen. Tog nån placering i den beryktade aborrebacken men kände mig fortfarande som en klumpig hockeyspelare snarare än en pigg kenyan. Sista två kilometrarna händer det något och jag kan öka tempot något. Sista kilometern kunde jag trycka ifrån en klunga som jag fått slita för att hänga på kilometrnarna innan. Plus att jag kom in med bra fart in mot spurten där jag även kunde plocka någon.
Tid: 2:01
Men loppet i sin helhet kan jag tillägga att jag är grymt besviken och missnöjd över hur kroppen kändes. De två sista milen var som att springa med en klubbad säl på ryggen. Jag gjorde iallafall allt jag kunde för dagen så det fanns väl egentligen ingenting jag kunde göra annorlunda.
Som om inte det här vore nog så sprang Tomas Löfgren in sex minuter bakom mig. Vilket innebär att han fick in en bättre totaltid än mig på klassikern.
Så man kan lugnt säga att man haft bättre dagar. Nu tänkte jag att jag skulle däppa ihop den sista timmen på detta dygn sen gäller det att ta sig i kragen helt enkelt..
En extra krydda var det att jag utmanades av Tomas Löfgren om bästa totaltid i en svensk klassiker. Det skilde tio minuter till Tomas fördel innan loppet och jag visste att det skulle bli tufft men absolut inte omöjligt att vara tio minuter före i mål.
Målet för idag var att vara under två timmar men jag hade förhoppning att vara närmare 1:55 h.
Första milen:
Jag gick ut rätt så kontrollerat i 3:45 /km tempo. Allt för att jag skulle ha kvar krut till slutet av loppet där jag vet sedan tidigare att sista milen är tuff. Svårt att uppskatta hur jag låg till exakt placeringsmässigt men jag försökte att hålla mig till taktiken tidsmässigt.
Andra milen:
Började få det tufft redan efter första milen och jag tappade lite placeringar bitvis. Kom in i dåliga svacker i loppet bitvis vilket innebar att jag fick det jobbigt att hänga med de som passerade mig. Andra halvan av denna mil blev en mardröm och jag började bli sliten i benen och hade svårt att hålla tempo.
Sista milen:
Sista milen fick jag verkligen bekänna färg. Tappade skapligt med placeringar och jag började bli trött i både benen och skallen. Tog nån placering i den beryktade aborrebacken men kände mig fortfarande som en klumpig hockeyspelare snarare än en pigg kenyan. Sista två kilometrarna händer det något och jag kan öka tempot något. Sista kilometern kunde jag trycka ifrån en klunga som jag fått slita för att hänga på kilometrnarna innan. Plus att jag kom in med bra fart in mot spurten där jag även kunde plocka någon.
Tid: 2:01
Men loppet i sin helhet kan jag tillägga att jag är grymt besviken och missnöjd över hur kroppen kändes. De två sista milen var som att springa med en klubbad säl på ryggen. Jag gjorde iallafall allt jag kunde för dagen så det fanns väl egentligen ingenting jag kunde göra annorlunda.
Som om inte det här vore nog så sprang Tomas Löfgren in sex minuter bakom mig. Vilket innebär att han fick in en bättre totaltid än mig på klassikern.
Så man kan lugnt säga att man haft bättre dagar. Nu tänkte jag att jag skulle däppa ihop den sista timmen på detta dygn sen gäller det att ta sig i kragen helt enkelt..
Skön bild strax utanför hotellet, Lidingö
Testade första sju kilometrarna dagen innan
Jag, Bill och Magnus
Starten har gått
1 kommentar:
Hur blir det med skidåkningen i vinter? Full satsning?
Skicka en kommentar